paulina in the states

Hej! Ni som kanner mig vet att nar jag var 13 ar hande det nagot mycket tragiskt i mitt liv men ocksa nagot som gjorde mig stark. Nar jag var 13 ar forlorade jag min mamma. Det var precis som pa tv allt bara forsvann. Min mamma och var pa dagen 40 ar lamnade efter sig en villa i Tyreso, halva sitt liv kvar att leva, sitt jobb, slaktingar och tva dottrar i spillror.
Och allt jag tankte var, vad ska jag gora? hur ska jag klara mig? Hur hanterar man egentligen allt nar ens mamma dor nar man bara ar 13 ar?

Det tog flera ar innan jag ens kunde prata om min mamma med andra och hora ordet mamma utan att brista ihop. Min mamma sa alltid att hon var stark att hon skulle bli frisk men det skulle bara ta ett tag. Tiden gick och ibland slog tanken mig att hon var sjuk men inget mer vara liv var precis som vanligt.

Tills hon borjade ga pa cellgifter och stralbehandlingar, da hon tappade haret, ogonfransarna och ogonbrynen men det finns ju jattefina peruker sa allt flot pa som vanligt.
Jag minns stark en dag nar hon kom hem och sa att cansern var borta men det var bara en illution. Canser ar som en blomma ar den godartad sa vissnar den men ar den elakartad som i min mammas fall sa sprider den sig till resten av kroppen.

Darfor hoppas jag att alla ni dar ute gar och koper rosa bandet och skanker pengar till canserfonden for att hjalpa andra. For det kan vara din mamma, din syster, din kusin, din mormor, din kompis, din granne, nagon i samma hus som dig eller rent av DU. Fragan ar inte vem som far det utan att alla hjalper till. Det spelar ingen roll hur mycket du skanker eller hur manga band du koper bara att du gor det. For att varje ar dor 1500 kvinnor i sverige vilket betyder att nagon dor var sjatte timme.
Och inte nog med det sa for 7000 kvinnor beskedet att de har brostcanser varje ar vilket ar 18 stycken varje dag.
Det ar viktigt att mycket pengar gar till forskning sa vi kan forsta varfor brostcanser uppstar och hur man kan anpassa behandlingen till varje enskild individ for brostcanser ar faktiskt en sjukdom som vi inte har nagot botemedel emot.

Och inte nog med det sa ar det arfligt sa jag sager inte detta for min egen skull utan for att jag tycker alla har ratt till ett langt och lyckligt liv och ingen i framtiden ska genomga en uppvaxt utan en mamma.

Ingen kan gora allt men alla kan gora natt, sa ivag och kop rosa bandet NU!
Karlek

Nu ar det mandag, igar kommer jag inte ens ihag vad jag gjorde, eller ja jag gjorde det vanliga eller jag uppdaterade ju, haha jag vet ju fan inte ens vilken dag det ar. Nyss fragade min kompis om jag var bra pa steka lok, jag svarade ja, (hittade pa saklart) sa jag rakade branna hela skiten, sa nu sitter jag har i stallet och vantar , IM HUNGRY! Men nu ar det visst klart sa vi hors senare. Puss och kram

Ja sa bor man mitt i stan jag maste saga att det kanns ganska bra. Den anda nackdelen ar att man inte far ga sjalv har pa kvallstid for det ar farligt. Borjar fa rutin morgon traning (pa dagarna ar det for varmt) sen hanger man vid poolen och steker jag har redan brant min nos. Har hittat det coolaste shoppingcentet in my life. Dom har alla marken dar, da menar jag ALLA. Jag kunde inte andas nar jag kom in.
Min Jetlag har inte gatt over jag vaknar 7 och dor av trotthet kl 11 jag som brukar kunna vara vaken hur lange som helst.
Men nu har jag lart kanna nagra pa ett cafe dar jag kommer och far kaffe varje dag, det var kanske det som saknades KOFFINET.
Imorgon ska det goras lite nytta ska aven kolla in gymmet. Saknar min pappa jattemycket och min lilla prinssessa, och alla ni andra ocksa ni vet vilka ni ar.
Nu ska jag duscha och testa om dessa telefonkort funkar som jag lyckas inforskaffa funkar. Ha en bra sondagskvall. Love love love paulina